tj6u
för första gången på 10 månader gråter jag.
men jag nyper av innan jag bryter ihop helt.
känslan av total vilsenhet (vet inte ens om det är ett riktigt ord) och förvirring
blev ikväll för stor.
jag känner mig som ett djur.
bränn det levande.
jag vill inte längre må såhära, jag vill kunna vakna upp och känna att det jag gör har en mening,
jag vill att solen ska skina för mig, och ingen annan.
känner bara tomhet och illamående. klumpen som känns som att det aldrig kommer släppa.
"ge mig spirt, ge mig brandbomb, låt mig bränna hela skiten"
fadfgq
Black Sabbath - Changes.
Det summerar mer eller mindre precis min tillvaro just nu
ehoijhgf
ja vad ska man säga...
tycker fan inget är speciellt roligt längre.
ikjfd
gäspar i sömnen.
j
vad 'r det igentligen för mening att kliva upp om man endå inte vill göra något?
jag känner bara att jag vill stirra in i taket och bara låta tiden passera.
fan det händer ju endå inget i mitt liv just nu värkar det som .
och allt som jag skulle ha gjort är för sent nu.
jävla skit fredag.
fhea
vissa väljer att ta hand om sina problem.
jag har börjat gå ifrån dom.
fattar bara inte varför det inte bara kan vara lungt.
ge mig lugn och ro, och låt mig slippa den konstanta dramatiken.
jag kan inte lova något som jag inte kan hålla.
och i och med att jag inte vill lova så skapas det dramatik.
som jag verkligen inte orkar med.
tänkte slänga med en låt, men det pallar jag inte.