gafp

kan inte sova pga att jag är så jävla nervös.

men istället så kollar jag facebook och upptäcker att en gammal vän har dött.

vet inte hur jag ska reagera, eller om jag ens borde.

det får en att tänka.

kan inte riktigt få fram ord.

men det är sjukt hur ömtåligt allt ska vara.

och det får mig att inse och vilja göra det jag vill.

och inte ge upp.

en tanke går ut till dig Björn.

vi träffades inte ofta, men vi hade alltid trevligt

och du va en god vän.

kanske inte en av dom närmsta, men du ställde alltid upp och gjorde

så gott du kunde om man behövde något.

fan är det enda som jag får ur mig.

en av dom sista som förtjänade detta.